I slutet av mars det här året gick jag in och kollade min ”surfstatistik” över vilka hemsidor jag spenderat mest tid på. Jag såg på siffran för den mest populära hemsidan och tänkte: ”70 timmar på YouTube den här månaden… Låter lite mycket 🤔”. Jag tog en titt på min YouTube-historik för att få en känsla för vad jag tittade på och majoriteten av klippen jag såg på var bra musik och dopamin-kickar. Inget ont i det i lagom mängd men den här vintern hade det gått för långt och jag kände att det var dags ett ingripande experiment.
En längre tillbakablick på problemet
Innan vi går in på vilka åtgärder jag vidtog och vilka effekter det fick tänkte jag ge en lite större kontext för det här problemet, för det är inget som jag hux flux kom att tänka på först i mars utan det är något jag har observerat och funderat över i flera år. Min tidigaste dokumentation av mitt YouTube-tittade var hösten 2020 när jag gjorde The self authoring suite och där jag som en liten del av det arbetet satte upp ett mål att jag inte skulle känna att min tid på YouTube och Twitch var ett slöseri med tid. Det var ett väldigt löst definierat mål som inte begränsade mängden YouTube på något sätt utan det handlade bara om min subjektiva känsla kring tiden jag spenderade. Jag beskrev det även i mitt inlägg Mål i livet för ganska exakt ett år sen, men inte heller då var mängden tid jag la på YouTube något som jag såg som ett problem som jag behövde agera på utan mer av en observation.
Slutligen efter knappt två år hade jag observerat mitt beteende tillräckligt länge och jag blev nyfiken på alternativa sätt som jag kunde tillbringa min tid på. Det var helt enkelt dags att göra konkreta förändringar.
Restriktioner införs
Jag installerade Leechblock i min webbläsare och skapade regler för att begränsa min tid på YouTube till 15 minuter per dag. Jag skapade en motsvarande regel på mobilen även om problemet är mycket mindre där. Leechblock fungerar som så att när jag besöker YouTube visas en tidsnedräkning i övre vänstra hörnet och när tiden är nere på noll kan jag inte längre fortsätta surfa på YouTube, men jag får se klart på videon jag börjat kolla på. Det går också att konfigurera så att Leechblock blockerar sajten så fort tiden är ute, men det tyckte jag var för strikt och hade förmodligen gett fler negativa konsekvenser än positiva. Jag vill trots allt ibland se videos som är längre än 15 minuter.
Resultatet
Tre månader senare har jag ett resultat från experimentet och även om juni inte är helt avslutat än kan jag meddela att min tid på YouTube gick från 70 timmar i mars till 10, 4 respektive 3 timmar de efterföljande månaderna. En markant minskning! Vad jag lagt tiden på istället har jag inte kartlagt fullständigt, men jag har spenderat mer tid på SVT Play, Apple TV och att spela datorspel vilket kanske inte låter som avsevärt bättre aktiviteter men i sammanhanget är de enormt mycket bättre. Det är ju till exempel mycket enklare att skriva ett inlägg som heter Veckans kulturtips baserat på vad jag sett på streamingtjänsterna än om jag kollat YouTube istället.
Ännu ett bra filmtips som jag snubblade över på SVT Play var Dansar med vargar. Även om ni inte hinner se den på SVT Play den här gången (sista dagen att se den är idag) så kan det vara idé att få tag på den på annat håll för det är en härlig berättelse som skildrar den amerikanska prärien och en Sioux-stam och deras relation till naturen i stark kontrast till soldaterna i amerikanska armén.
På tal om naturen har jag spenderat mer tid själv i naturen de senaste månaderna, vilket ännu är en förklaring till vart all min fritid tog vägen. Det är förstås mer behagligt att vara ute under maj och juni än i mars, så på det sättet är experimentet inte perfekt. Men även om den minskade tiden jag lagt på YouTube inte enbart beror på mitt val att begränsa mängden till 15 minuter per dag tycker jag att experimentet lyckades eftersom jag så gott som aldrig känt att jag saknat hur det var innan då konsumtionen var obegränsad.
Ett vidare perspektiv
När jag skrev titeln till det här inlägget hade jag först den engelska formuleringen i åtanke (time well spent) och jag passade på att söka på det för att se vad som dök upp. Väldigt påpassligt fanns det en svensk ideell organisation som heter just Time Well Spent Sweden som arbetar för att informera om hur dagens digitala tjänster påverkar oss. Jag har inte läst på tillräckligt om organisationen för att veta om de gör bra saker, men det låter som att de har ambitioner i linje med mina egna åsikter.
Titt som tätt stöter jag på nyhetsartiklar om hur den digitala världen påverkar oss. Mitt favorituniversitet LiU bedriver massa intressant forskning på ämnet, ofta med fokus på barns påverkan. (Till exempel: Digitala medier, farligt för mindre barn? och Föräldrars användning av digitala media leder till långsammare språkutveckling.) Det är inte bara LiU som bedriver forskning på området, även Instagram och Facebook själva gör det, men när de upptäcker negativa effekter på ungas mentala hälsa är det inte nödvändigtvis deras högsta prioritet att motverka de effekterna eftersom det också kan minska deras användarbas. Facebook och Instagram är ju trots allt vinstdrivande företag och man blir inte den 15e rikaste personen i världen genom att bry sig om mental hälsa i första hand. Vill ni läsa mer har Wall Street Journal en bra artikel på ämnet: Facebook Knows Instagram Is Toxic for Teen Girls, Company Documents Show.
Hur folk väljer att själva konsumera digitala medier och låter sina barn göra det är inget jag känner att jag behöver sitta här och domdera över men utifrån vad jag hör från forskningen och min egen relation till den digitala världen känner jag att ju mindre jag konsumerar desto bättre. Sen är det kanske svårt/omöjligt att vara helt utan men jag tror det lönar sig att lägga lite energi på att minska konsumtionen eftersom företagen som utvecklar de här tjänsterna lägger betydligt mer energi och pengar på att du istället ska öka konsumtionen.
Nu har jag avinstallerat Instagram från telefonen (igen) och ska ta en promenad i det fina sommarvädret! Ha en bra dag 🌞
Språk, kultur och mjuka saker 
Definitivt någonting jag kan 100% relatera till, eftersom jag befinner mig i exakt samma situation. Kanske inte exakt samma situation, eftersom det är ännu värre för mig. I YouTube appen (inte på hemsidan av någon anledning) kan man se statistik över hur länge man har kollat på YouTube under senaste veckan. Varje gång jag kollade på det hade jag ett genomsnitt av ungefär 4 timmar per dag (alltså 120 timmar i månaden). Jag gissar att jag har haft ungefär samma nivå av konsumtion de senaste 10 åren (Jag är 20 år gammal). Om man inte räknar med sömn är detta alltså bokstavligen en fjärdedel av mitt liv.
Jag skulle inte säga att jag ångrar det direkt, eftersom jag också har upptäckt och utvecklat många andra intressen genom YouTube, men det är definitivt dags för mig att faktiskt ta tag i mitt liv. Hittills gick det ändå alltid rätt bra för mig i skolan, och jag lyckades komma in på min drömutbildning, men redan under första året hamnade jag mer och mer efter med kurserna, och nu kommer jag behöva minst ett år extra för att ta civilingenjörsexamen. Det var alldeles för enkelt att prokrastinera istället för att faktiskt plugga.
Min preliminär plan för att åtgärda detta är att inte kolla på YouTube alls i minst en vecka (Idag är första dagen, och det är faktiskt anledningen varför jag hittade detta inlägg hahaha). Jag tänker definitivt inte avsluta det för alltid, men om jag vill sluta vara beroende måste jag klara mig åtminstone en vecka helt utan. Därefter kommer jag förmodligen införa samma restriktion som du, eftersom det känns som en bra kompromiss. Möjligtvis slutar det med att jag bara gör någonting annat för att prokrastinera under veckan, men det kommer att visa sig. Tack för inlägget!
Hej och tack för kommentaren! Kul att få höra någon annans liknande perspektiv. Bra poäng med att även se det positiva i YouTube. Jag har också lärt mig mycket och upptäckt nya intressen från mina timmar där, men det är en balansgång som ibland leder till överkonsumtion.
Något jag tror vi kanske båda kan vara stolta över är att vi reflekterat och kommit till insikt om vårt beteende i relativt ung ålder, bättre att inse och hantera sina begränsningar när man är 20 (eller 30+…) än när mer än halva livet passerat.
Lycka till med restriktionerna och plugget i allmänhet, det brukar lösa sig väldigt bra även om det kanske tar ett år extra 😊