Internationella kvinnodagen 2021

Idag är det Internationella kvinnodagen, en temadag för att reflektera kring och uppmärksamma jämställdhet. Häromdagen läste jag en dyster tråd på twitter som gav ett svar på frågan varför det är så få kvinnor jämfört med män i tech-branschen. Orsakerna till könsobalansen i min bransch och ojämställdheten i samhället är svåra att förstå och ännu svårare är det att på något meningsfullt sätt motverka ojämställdheten. Då och då bubblar ändå en möjlighet upp, och det gjorde det i januari det här året.

I början av året hade jag just avslutat en kurs på Coursera och kände det där suget och tomheten som infinner sig direkt efter att man avslutat en bra bok, serie eller kurs. ”Vad ska jag studera nu då?” undrade jag och det var då jag snubblade över kursen Gender, Family, and Social Change in Contemporary South Korea.

Kursen spann över fem veckor och bestod av kortare föreläsningar, lite längre läsuppgifter av utvalda böcker och artiklar, filmer, quizzar och inlämningsuppgifter. Ämnen som behandlades var könsroller i Korea från ett historiskt perspektiv, synen på familj, sexualitet och utseende, samt progressiva förändringar i dagens Sydkoreanska samhälle (t.ex. en pappamånad då pappan är ledig från sitt arbete för att spendera tid med sitt barn.) Sydkoreas historia och kultur som är väsensskilda från Sveriges gav mig ett bredare perspektiv på jämställdhet. Kursen uppmuntrade till jämförelser mellan sitt eget samhälle och Sydkoreas och tack vare att kursen är global med kursdeltagare från världens alla hörn får man ta del av synpunkter i ämnet från personer med väldigt olika bakgrund.

Under kursens gång uppmanades deltagarna att besvara diverse diskussionsfrågor. Här fann jag mig ofta ute på djupt vatten eftersom jag sällan tänkt nämnvärt på de frågor som ställdes. Från mina tidigare utbildningar är jag mer van vid frågor som har ett väldefinierat svar, lite mer ingenjörsmässigt helt enkelt. Nåväl, det fanns ingen anledning till att inte försöka. Ett exempel var den här frågeställningen:

The beauty industry in Korea has changed how social identity is structured. Young women live under increasing pressure to look attractive and sexy. Is this a sign of women’s liberation or sexual freedom, or another form of sexual oppression? What do you think?

Jag försökte mitt bästa med följande resonemang:

I don’t know if I would call it sexual oppression or rather an obsession, but it (looking attractive and sexy) is in a sense something that for many turns into negative emotions when it instead should be something positive. Remembering that there are other things that are valuable outside of being attractive and sexy is important and developing one’s attractiveness and sexiness should not be rushed or seen as a mandatory requirement from the society but as a personal growth for oneself.

Ett försiktigt och diplomatiskt svar i klassisk Eric-anda. En av mina kurskamrater hade en betydligt hårdare framtoning:

Women will always be oppressed in my opinion. No matter what we do, look like, our career, we will always be judged and looked down upon no matter what. – Emma

Kul och intressant med olika perspektiv tycker jag och generellt sett fanns det sällan något rätt eller fel i kursens frågeställningar. Istället var den stora lärdomen att få reflektera över saker i vårt samhälle från någon annans perspektiv och lära av varandra. Längs det spåret kommer jag att tänka på ett citat från Harper Lees bok To Kill a Mockingbird (sv. titel Att döda en härmtrast) som jag läste i julas:

You never really understand a person until you consider things from his point of view… Until you climb inside of his skin and walk around in it. – Atticus Finch

Atticus är förstås inte särskilt inkluderande i hans val av pronomen men som amerikan på 30-talet var det väl inte riktigt på modet att vara det. Hursomhelst var den här kursen ett sätt för mig bli bättre på att se saker från någons annans synvinkel, och tillsammans med kurskamrater från hela världen tyckte jag det var roligt och intressant. Förutom positiva ord som ”roligt och kul” är det kanske på plats att nyansera med att det var mycket i kursen som jag kände var både fruktansvärt och viktigt att känna till. De flesta av ämnena som tas upp i kursen är mer eller mindre upprörande och problemen är svårhanterliga, men att identifiera och erkänna att problemen finns känns som ett bra första steg för att komma fram till möjliga lösningar.

Så, hurra för alla fantastiska kvinnor på eran dag, ni är det bästa som finns i den här världen! (Och då har jag ändå provat på padeltennis.) Vi får se om den här dagen och arbetet mot ojämställdhet är lika relevant nästa år, förmodligen är det väl så. Mitt bidrag den här gången blev ett kurstips och inför framtida beslut kommer jag försöka ha jämställdhet i åtanke mer än tidigare. Det är inte mycket, men det är något.

Vad är dina tankar kring internationella kvinnodagen och har du några bra tips som jag kan sysselsätta mig under tiden till nästa gång det blir 8:e mars?