För lite drygt ett halvår sen publicerade jag första delen i min trilogi O Canada om de bästa soloartisterna från Kanada. När jag som bäst hyllade de kanadensiska artisterna påminde en av mina trogna läsare att om man ska snacka om de bästa artisterna i världen får man inte glömma bort Storbritannien. Därför har jag sedan dess funderat över hur jag bäst kan sprida lite kännedom om Storbritanniens, enligt mig, bästa band och artister.

Efter noggrant övervägande kommer jag nu i tur och ordning presentera Storbritanniens bästa trio, duo och slutligen solo-artist. Så veva igång vattenkokarn och dra på manchesterbyxorna för det här är ett teparty du inte vill missa!

CHVRCHΞS

Den skotska trion Chvrches (uttalas churches) bildades 2011 men det var först 2013 som jag upptäckte dem tack vare lite tursamt surfande på Soundcloud. Jag hade tidigare trott att syntpop inte är min genre men efter att ha hört introt till The Mother We Share var jag biten.

Chvrches första album The Bones of What You Believe har förutom TMWS några riktigt schyssta beats i We Sink, Gun och Lies med flera. Det är ett kanonbra debutalbum som satte dem på kartan. Deras andra album Every Eye Open släpptes 2015 och bjuder på större djup och mer variation än debutplattan, samtidigt som de håller fast vid deras vinnande grundkoncept. Musikaliskt finns inget att klaga på och sångerskan Lauren Mayberrys röst är unik och trollbindande, även om de till låten Bury It lånade in Hayley Williams för lite extra oomph. Å andra sidan, vem skulle inte låna in Hayleys pipa om de fick chansen?

En av mina favoritlåtar från Every Eye Open är Down SIde of Me som har ett betydligt lugnare tempo än deras konventionella upptempo-låtar. En musikvideo till låten spelades in och regisserades av ingen mindre än Kristen Stewart. Många minns säkert att Kristen spelade rollen som Bella Swan i Twilight-filmerna och det var ju Hayley Willams tillsammans med sitt band Paramore som promota filmen med sin låt Decode.

Fun Fact #1: Min keps med Chvrches’ logga är det enda klädesplagg eller accessoar jag har som är musik-relaterat. Tyvärr blir den sällan, mig veterligen, igenkänd som en Chvrches-pryl men jag tror det bara är en tidsfråga innan den trenden ändrar sig.

Oh Wonder

Denna London-baserade duo gör verkligen skäl för namnet och trots att de bildades så sent som 2014 har de redan hunnit släppa en rad underbara låtar. Oh Wonder hade egentligen planerat att skriva låtar till andra artister, men då en deras officiella portfolio bildade en oväntat stark fanbase kom de fram till att de själva kunde stå för framförandet av sina låtar.

Oh Wonders självbetitlade debutalbum har så många bra låtar att det är svårt att välja någon favorit, men jag har alltid gillat Dazzle lite extra. Det är en positiv låt och arrangemanget med triangeln är on point!

Att mix-duetter är ett framgångsrecept i sig finns många exempel på (Skönheten och Odjuret, Where the Wild Roses Grow, Time After Time för att nämna några) och Oh Wonders musik är inget undantag från den regeln. Deras harmoniska och avkopplande musik passar utmärkt en regnig sommardag, eller vilken dag som helst för den delen. Deras andra album Ultralife beräknas släppas i mitten på juli.

Fun Fact #2: Jag upptäckte Oh Wonder någon gång 2015 när jag kollade på Nightblue3 vars yrke är att streama när han spelar League of Legends. Det glädjer mig att även en så meningslös sysselsättning kan ge såna positiva effekter som att upptäcka ny bra musik.

Nina Nesbitt

Nu till Britanniens bäst solo-artist. Här fanns det förstås hård konkurrens och valet var svårt, men ändå självklart. För det var så att när jag startade den här bloggen länkade jag till låten Make Me Fall i mitt första riktiga inlägg som skrevs den 7e september 2013. Sedan dess har mycket förändrats men Nina Nesbitt fortsätter att vara en favorit-artist.

Ungefär samtidigt som jag fixade min ansökan till ett gäng universitet i Skottland upptäckte jag Ed Sheeran och därigenom Nina Nesbitt, singer-songwriter från Edinburgh. Ni kan tänka er att min Skottlands-hype var rekordhög under den tiden, den var off the charts! På tal om Sheeran så var Nina med i hans musikvideo till låten Drunk. Den musikvideon är i min mening en av det här årtiondets bästa, främst tack vare den antropomorfa katten. 😸

Nesbitts nu fem år gamla EP The Apple Tree bjuder på ett folkligt och sympatiskt sound. Under 2016 bjöd hon på en popigare sida av sig själv med Modern Love EP. Oavsett stil är det alltid kjempegreit! För ett tag sen frågade jag en av mina experter på ämnet om ett utlåtande – ”Hon har en fantastisk röst och är otrolig vacker” är inte mina egna ord, men jag håller med till fullo! Det enda negativa är att Nesbitt än så länge inte hunnit släppa så mycket musik, men hennes andra album väntar runt hörnet och dyker nog upp lagom till semestern.

Fun Fact #3: Nina Nesbitt är inte bara skotsk, hon är halvsvensk också!

Slutord

Med all fantastisk musik som finns i Storbritannien är det omöjligt att på ett rättvist sätt välja ut endast tre band/artister som ”de bästa”. Hade jag skrivit det här inlägget en annan dag vid en annan sinnesstämning hade kanske Adele, Banks, Imogen Heap eller Kate Bush varit nummer 1. Men jag valde Chvrches, Oh Wonder och Nina Nesbitt inte bara för att jag lyssnar på dem väldigt mycket utan också för att jag tycker de är lite underskattade och kan behöva lite extra publicitet.

Om du tycker att listan behöver justeras så låt mig veta, jag är alltid i behov av nya (eller gamla) musiktips! Jag har samlat de låtar som nämnts i det här inlägget i spellistor på Youtube och Spotify. Ge dem en lyssning och berätta vad du tycker. 🙂