Vi har nått sluttampen i serien om Kanadas bästa soloartister. Om du vill läsa serien i ordning länkas här del 1 och del 2. Låt oss nu ge oss i kast med den avslutande delen, där vi träffar på en personlig favorit till mig, Avril Lavigne. På grund av favoritskapet har jag beslutat att slänga ut det mesta materialet i form av objektiva fakta och istället satsat på subjektiva glorifieringar, håll till godo. :)

Avril Lavigne

Avril Lavigne föddes den 27 september 1984 i Belleville, Ontario, Kanada. Musikkarriären startade med att hon 1999 vann en radiotävling och fick uppträda på scen tillsammans med Shania Twain inför ett fullsatt Corel Center i Ottawa. Sedan dess har Avril släppt fem album och turnerat världen över, inte illa!

Musikstilar

För de som är oinvigda till Lavignes musik tänkte jag kategorisera hennes låtar och ge några betydande exempel (i.e. mina favoriter) från varje kategori.

Angry Avril

Det kan inte vara roligt jämt, men Avril har förmågan att använda ilskan till att skapa hitlåtar.

• Losing Grip
• Don’t tell me
• My Happy Ending, i gränslandet mellan angry och emotional. Kanske hennes bästa låt genom tiderna.

Emotional Avril

Avril är i sitt esse när de emotionella låtarna framförs. Ganska sorgset, men också magnifikt. I den här genren är Lavigne top tier!

• I’m With You, en låt så bra att Avrils ”Yeah yeah” samplades till Rihannas hit Cheers.
• Nobody’s Home, :'(
• Innocence, bästa låten från albumet The Best Damn Thing? Ja, absolut! Förutom i Kanada och Italien släpptes tyvärr inte Innocence som singel och därmed har ingen officiell musikvideo gjorts.
  Användaren Jabbey Xcx har gjort en fuling och lagt upp ett YouTupe-klipp med titeln ”Avril Lavigne – Innocence (Official Music Video)” vilket man snabbt inser att det inte är om man tittar på videon. I själva verket är det en ihopklippning av reklamer för Canons kameror och musikvideon till Butch Walkers låt bethamphetamine (pretty pretty) som Lavigne medverkar i. En intressant detalj är hur annorlunda stämningen i videon blir beroende på vilken musik som spelas till videon.

Silly/Happy Avril

För att balansera det arga och ledsamma har Avril gjort en del roliga och lite tokiga låtar.

• Girlfriend, musikvideon var den mest sedda på Youtube under perioden 17e juli 2008 – 2a maj 2009!
• What the Hell, där musikvideon bjuder på produktplacering en masse!
• Here’s to Never Growing Up, när musikvideon skildrar high school prom night är det ju helt omöjligt att inte gilla’t!
• Och förstås, Hello Kitty, vars musikvideo ledde till ett globalt ramaskri, eventuellt på grund av kombinationen av stereotypisk japansk kultur och dubstep.

Personligen uppskattar jag låtarna inom kategorierna Angry och Emotional mest, men man kan inte förneka framgången med till exempel Girlfriend som fick alla möjliga utmärkelser. Silly/Happy är nog den kategori som är mest polariserande för vad man tycker om Avril Lavigne, och även om jag inte alltid tycker det är det bästa hon gjort känner jag att det inte bör överskugga hennes andra låtar som är top notch! För att avsluta diskussionen om det negativa vill jag citera Shania Twain: ”The best thing about being a woman is the prerogative to have a little fun.”

Myskväll med Avril ;)

Tack vare Avril Lavignes talang inom känslosamma låtar passar hennes live-framträdanden utmärkt som underhållning när man vill kura ner sig i soffan eller fåtöljen en mörk höstkväll. Nedan följer ett mycket framgångsrikt recept för den perfekta myskvällen.

Steg 1: Assiett

En assiett med fjällrävsvalpar som motiv optimerar mysfaktorn, men andra assietter går också bra.

Steg 2: Morotskaka

En bit morotskaka optimerar mysfaktorn, men andra kakor går också bra.

Steg 3: Varm choklad

Här använder jag mitt eget recept för att optimera mysfaktorn, men andra drycker går också bra.

Steg 4: Avril Lavigne

Om ni som jag inte äger någon DVD-spelare och därmed inte kan spela er ”The Best Damn Tour – Live in Toronto”-dvd (eller inte äger någon live-spelning till å börja med) behöver ni inte misströsta. Youtube kommer till undsättning med en fenomenal live-spelning från 2007. Avril Lavigne – Live at Roxy Theatre:

Steg 5: Enjoy!

Dessa steg är allt som behövs för den perfekta myskvällen!

Slutord

Att skriva om mina favorit-kanadensare har varit mycket roligt och väldigt lärorikt. Särskilt kul tycker jag det har varit att upptäcka alla kopplingar mellan olika artister, hur Avril uppträdde med Shania i unga år, hur E-type och Shania är födda på nästan exakt samma dag osv. Jag hoppas ni också haft nöje av serien. Om ni tycker någon kanadensisk artist saknas, eller om någon av Twain, Furtado och Lavigne ska bort är det bara för er att göra er hörda i kommentatorsfältet!

Som alltid, om du vill lyssna på musiken som jag tar upp i dessa inlägg får du gärna ta del av mina spellistor på YouTube eller Spotify.

Detta är den andra delen i min serie om framstående kanadensiska artister. I den första delen fick vi läsa om Shania Twain och hennes äventyr, den delen hittar du här. I detta inlägg lär vi känna en artist man skulle kunna tro kommer från betydligt sydligare breddgrader än Kanada. Det är ingen mindre än Comendador Nelly Kim Furtado.

Nelly Furtado

Den 2:a december, 1978 föddes Nelly Furtado. Detta ger mig en särskilt stark connection till henne då det är nästan samma dag på året som den jag föddes på, 1:a december. Wow! Men nära skjuter ingen hare utan det är bara att konstatera att vi har ett typiskt off-by-on error.

Furtados föräldrar emigrerade från Portugal till Kanada under 1960-talet och uppväxten i en arbetarklassfamilj gav Furtado en hög arbetsmoral och har haft en positiv påverkan på henne.

Early Bird

Furtados debutalbum Whoa, Nelly! innehöll singeln I’m like a Bird som blev en dunderhit med internationellt genomslag. Singeln är ett utmärkt exempel på Furtados förmåga att skapa upptempo-låtar med emotionella och även sorgsna budskap.

Força Euro

Nelly Furtados andra album Folklore innehöll låten Força som blev den officiella låten till fotbolls-EM 2004. Detta tillåter ett litet utstick om officiella EM-låtar. 2000 var året då Sveriges bästa typ, E-type, son av Bo G. Eriksson, stod för musiken med sin Campione 2000. E-type, eller Martin Eriksson som han heter, föddes den 27:e augusti 1965. För de som noggrant läst på om Shania Twain kanske detta datum klingar bekant. För er andra kan jag avslöja att det är exakt en dag före Twains födelsedatum, den 28:e augusti 1965. På bara ett halvt blogginlägg har vi nu alltså påträffat två stycken off-by-one errors, coolt!

Efter fotbolls-EM 2004 och Furtados Força dröjde det ända tills 2016 innan ett EM fick en vettig EM-låt, då var det ju förstås Sveriges bästa Zara Larsson som sjöng This one’s for you ackompanjerat av lite schyssta beats från David Guetta.

Loose

Tredje albumet Loose släpptes 2006. Mitt liv under den tiden bestod av att flumma runt på Kantzowska gymnasiet under skoltid för att sedan glida hem för att glo musikvideor på MTV, ZTV och The Voice (som på den tiden var en TV-kanal och inte en sångtävling). Hursomhelst blev Loose Furtados mest framgångsrika album och singlar som Promiscuous, Maneater, Do It och Say It Right gick hem där i TV-soffan. Albumet är producerat av Timbaland som samma år producerade Justin Timberlakes album FutureSex/LoveSounds. De tre skulle sedan göra låten Give It to Me tillsammans, full med kaxighet och drama. Vilken dundertrio!

Det finns mycket att säga om Loose, men eftersom albumet firade 10 år i juni har flera medier redan hunnit före mig. Vill man läsa mer om Loose rekommenderar jag dessa återblickar från Vice och Fuse. Eller varför inte låta Nelly Furtado tala för sig själv? I interluden till Wait For You kan man höra detta om samarbetet med Timbaland:

I always said if we hooked up… it’s so crazy, because with your beats with, like, an emotional vocal? DOPE, y’know?

Gracias señorita

År 2009 släppte Furtado Mi Plan, ett album med enbart spanska låtar. Efter att ha hört Manos al Aire och Más någon gång mellan 2011-2013 (jag var sen till Spanien-partyt) blev jag fast besluten att lära mig spanska. Språkstudierna har väl gått sådär, men enligt Duolingo talar jag 20 % flytande spanska. ;)

Slutord

Att skriva det här inlägget har fått mig att inse att Nelly Furtado kanske inte har de vassaste hitsen, men hon har en hög lägstanivå. Det bästa med hennes musik är att jag blir glad av den. För mig verkar Nelly vara en stark, smart och rolig person och om jag någon gång träffar henne kommer jag inte tveka att säga ”Hola señorita! Yo quiero una cerveza with you, por favor”.

Som alltid, om du vill lyssna på musiken som jag tar upp i dessa inlägg får du gärna ta del av mina spellistor på YouTube eller Spotify.

Till sist vill jag nämna att Spirit Industrictible (2012) också är ett album värt att lyssna på och att nästa år, 2017 alltså, kommer ett nytt skivsläpp med titeln The Ride, spännande!

 

 

Kanada har de bästa solo-artisterna, och då talar jag inte om Mr. Bieber, nej inte alls faktiskt. I den här serien tar jag en närmare titt på de mest talangfulla sång- och låtskrivarna från långa landet lönnsirap.

Shania Twain

Först ut är Shania Twain! Drottningen av Country pop har haft en lång och framgångsrik karriär. När jag gick i årskurs 7 (2002-ish) och hade musik fick alla i klassen göra ett arbete om sin favoritartist eller sitt favoritband. Jag är inte säker på att jag hade en favorit, men i samråd med Pappa kom vi fram till att Shania var ett bra val. Jag minns att min musiklärare läste igenom det jag hade skrivit och hans utlåtande var något i stil med ”Lite av en askungesaga” och sannerligen har Twain haft ett hårt liv med motgångar vilket framgår tydligt om man läser hennes biografi. :'(

The Woman in Me

Låt oss fokusera på det positiva och musiken. Shanias andra album The Woman in Me släpptes 1995 och med hits som Any Man of Mine fixade hon en Grammy! Any Man of Mine har en klassisk country-feeling och är charmigt rolig. Låttexten handlar om de förväntningar som faller på den (”lycklige”) man som får ha Shania som sin. Personligen skulle jag kunna stå ut med det mesta hon sjunger om, med ett undantag:
And when I cook him dinner and I burn it black
He better say, mmmm, I like it like that yeah
Där går gränsen! :)

Come On Over

1997 kom Come On Over, Shanias tredje och förmodligen mest framgångsrika album. Detta album bjöd på följande hits:

• You’re Still The One
• From This Moment On. Lite för power-balladig för min smak, men är ”My dreams came true because of you” inte en fin låttext, så säg.
• Man! I Feel Like A Woman. Evergreen!
• Och så förstås, That Don’t Impress Me Much, den med musikvideon där Shania liftar i Mojaveöknen, iklädd en Leopard-dress:

Up!

Tillbaka till 2002-ish, året då albumet Up! släpptes. Det var också detta album jag hade med mig på den där musiklektionen i 7:an. Jag valde då att spela Ka-Ching! men annars är Forever and for Always en väldigt fin låt, om än inte lika rolig. Efter Up! släppte Twain ett Greatest Hits-album och därefter har det inte blivit några fler skivsläpp.

Trivia

En studie från University of Toronto kom fram till att Shania Twain har ett ”perfect face”. Ett perfekt ansikte har, enligt studien, ett visst avstånd mellan ögon och mun i förhållande till ansiktets längd och ett pupillavstånd på 46 % av ansiktets bredd.

Legacy

Jag tror det är okej att hävda att Shania Twains prime time är förbi, även om hon fortfarande är aktiv med turnéer och annat efter hela 33 år i karriären. I Shanias fotspår vandrar många country- och popartister. Ett framstående exempel är American Idols mest framgångsrika deltagare, Carrie Underwood.

Eftersom Carrie inte är från Kanada, men väldigt bra ändå, får hon sno lite plats i det här inlägget. När Carrie var tävlande i American Idol framförde hon under semi-finalen en cover av Man! I Feel Like A Woman vilket tog henne vidare till finalen och sen vann hon hela klabbet! Underwood lyckas gång på gång att förvandla historier om otrohet till hits. Exempel på detta är Before He Cheats, Two Black Cadillacs och hennes senaste singel Dirty Laundry.

Slutord

Detta var allt från den första delen i ”O Canada”-serien. Om du vill lyssna på musiken som jag tar upp i dessa inlägg får du gärna ta del av mina spellistor på YouTube eller Spotify. Tack för nu!