Morgonens första tanke och kvällens sista tillägnas dig Du är pusselbiten som fattas mig men ditt livspussel är fullagt På lätta steg dansar du genom livet Får jag en dans med dig innan sommaren är förbi?
"Vad fick dig att tro att jag hade känslor för dig?"
Så tystnade musiken Efter ett lovande intro kom aldrig vers eller refräng Som en försummad tårpil väntandes på ett stormigt sommarregn såg jag månskenet i augusti skimra förbi och nu är vintern här De varma leenden vi utväxlade utbytta mot neutrala blickar Möjligheten till mer än vänner regresserad till främlingar Från grenen där våra liv tillfälligt sammanflätades faller nu ett vissnande löv När det slår i marken upplöses det i stoff som sprids till intet med nästa vindpust Du skiftade vattnet till rosé och genom dess irreversibilitet bär jag för alltid med mig en del av dig med minnen fyllda av skratt och värme och ett löfte om att vi aldrig kommer såra varandra igen
Dancing with light steps
The first thought of the morning and the last of the evening dedicated to you You are the puzzle piece that I'm missing while your life puzzle is complete With light steps, you dance through life May I dance with you before summer has passed?
"What made you think I had some romantic interest in you?"
Alas, the music has silenced
After a promising intro
came neither verse nor chorus
Like a neglected weeping willow
waiting for a stormy summer rain
I saw the moonlight in August shimmer across the night sky
and now winter is here
The warm smiles we exchanged
replaced with neutral looks
The possibility of more than friends
regressed to strangers
From the branch where our lives temporarily intertwined falls a withering leaf
As it hits the ground, it dissolves into dust that spread into nothingness with the next breeze
You changed the water to rosé
and through its irreversibility
I carry with me a part of you forever
holding memories filled with laughter and joy
and a promise that we'll never hurt each other again
Analys
Den här sommaren har jag lyssnat mycket på Loonas låt Dance on my own och blev inspirerad till att skriva en liten dikt. Jag skriver i princip aldrig poesi och vet inte om det finns några strikta regler för vad man får kalla dikt och inte. Det är hursomhelst inte många rim med och jag vet inte om ”fullagt” är ett ord på riktigt. Idén med dikter är väl att förmedla känslor genom text och det tror jag den här dikten kan lyckas med. I så fall kan jag äntligen bocka av poet från att-vara-listan.
Inom K-popen är det vanligt att låttexterna växlar fritt mellan engelska och koreanska i en melodiös men kanske inte helt grammatiskt korrekt blandning. När det visade sig att jag ville använda ord som ”regresserad” och ”irreversibilitet” kände jag att dikten kanske skulle passa bättre på engelska än på svenska, så det blev en version på vardera språk. Jag föredrar ändå den svenska versionen även om den är lite mer cringe än den engelska, men så känns det ofta med texter på mitt modersmål.
Språk, kultur och mjuka saker 