Ett öppet brev till Linköpings universitet

När jag nu snart påbörjar mitt fjärde år som student på Linköpings universitet anser jag att jag lärt känna min arbetsplats väl. Jag har insett att det finns utrymme för förbättringar, även fast LiU är världens bästa universitet. I det här inlägget listar jag de tre förbättringsförslag jag anser vara viktigast att prioritera för att LiU ska fortsätta att vara världens bästa universitet.

Förbättringsförslagen

• Höj temperaturen!
  Det är vanligt förekommande att universitetets lokaler är kallare än vad som är behagligt att studera i. Exempelvis gör ISYtans grupprum verkligen skäl för namnet, det är iskallt. Även SU-salarna och bibliotekets tysta läsesal får mig att frysa knäna av mig och jag känner mig förkyld fast jag är frisk.
  Kanske borde jag börja ta med mig en filt till skolan, men min uppfattning är att detta problem berör fler studenter än jag har filtar. En ökning på ca 1 °C skulle göra susen.
• Döp studentköket i B-huset, ingång 25 till ”Bamba”!
  Studentköket i B-huset ska självklart ha ett namn som börjar på B och vad passar väl då bättre än ”Bamba”? Det göteborgska ordet för matsal är betydligt lättare att säga än ”Studentköket i b-huset vid ingång 25, (eller var det 23?)” och lite mer göteborgska i livet är aldrig fel.
• Sätt tassar på fötterna på borden i Key-husets studentkök!
  Under varje lunch som jag har ätit i Key-husets studentkök har någon försökt dra eller skjuta ett bord till rätta vilket alltid resulterar i ett fruktansvärt skri då fötterna på bordet skär över stengolvet. Lösningen heter passande nog ”FIXA” och finns att köpa på IKEA för en billig peng.

Bubblare

Här följer ett par förslag som jag tycker är minst lika viktiga som de ovan men som jag bedömer väldigt osannolika, i de närmaste omöjliga, att kunna genomföras. Jag har dock inget emot att bli motbevisad.

• Skrota Lisam!
  Jag har då aldrig träffat en student som tycker att Lisam är bra. Från universitetets sida verkar trenden dessvärre vara att använda Lisam mer än någonsin. 😦
• Släng upp ett JAS Gripen på Campus Valla!
  Att få ett jetplan att pryda universitetsområdet är en historia som sträcker sig bak flera decennier och beskrivs föredömligt i artikeln ”Flygplanet som försvann” i Lithanian #1 2011. Då det i dagsläget verkar råda ett överskott av JAS Gripen hos Svenska flygvapnet tycker jag det passar bra att väcka frågan till liv igen. Krigsmaskin eller inte, ett JAS Gripen är ett makalöst under av ingenjörskonst och skulle inspirera och hänföra många studenter.

Slutord

Syftet med detta öppna brev är att uppmärksamma vad jag tycker är viktigt för Linköpings universitet. Min förhoppning är att det ska engagera studenter och andra med anknytning till universitet och därmed öka chansen att dessa förbättringsförslag går från idé till handling.

Med vänliga hälsningar

Eric Henziger